Själens skyfall

Molnen tornade upp sig mot den stålgrå himlen och svalorna flög snabbt och lågt fram och tillbaka mellan husen, jagande insekter, som om de kände på sig att ett oväder nalkades. Vindarna friskade i och björkarna böjde sina stammar, nästan som om de bugade inför vädrets makter. Medan trädens grenar slog mot fönsterrutan reste jag mig, drog av mig strumporna och gick ut på verandan. När himlen öppnade sig och släppte ifrån sig sitt skyfall vände jag upp blicken och tog några djupa, starka andetag. Jag sträckte upp armarna mot den mörka himlen och välkomnade det renande regnet. Mina bara fötter plaskade mot verandans trägolv där jag hoppade runt som ett barn. Formbar, mottaglig och lycklig stannade jag upp i min dans och gick tillbaka in. Med regnet droppande från hela mig lämnade mina bara fötter avtryck när jag gick runt i huset, lycklig och omskakad på samma gång. En nystart. 💜

Färgsprakande höst

Den här hösten känns annorlunda för mig. På ett bra sätt! Jag har vågat kliva utanför min comfortzone och visat upp min konst, som även speglar det jag känner inom mig. Jag lär mig nya saker varje dag om mig själv och jag känner mig tacksam för de som pushat och stöttat mig i att våga göra det här. Det är en omtumlande resa och för mig handlar det om så mycket mer än konsten i sig. Det handlar om att leva – inte bara överleva! ❤