Att skriva

”Om du vill bli författare är det två saker du måste göra hela tiden: läsa mycket och skriva mycket.” / Stephen King

Nu har jag äntligen landat i min skrivarlya – som även blev min permanenta bostad – och i mig själv. Jag har fått tillbaka mina sena vanor beträffande dygnsrytmen så allt är som det ska vara. Jag är och har alltid varit en kvällsmänniska.

Jag har kommit igång med läsningen igen och jag skriver även en hel del, men framförallt känner jag mig äntligen levande igen! Orden gör mig levande och ger mig kraft.

När jag är i skrivarbubblan försvinner omvärlden. Den suddas ut och bleknar. Tid och rum glider undan. Jag går ofta omkring och grejar i hemmet, skriver under längre stunder, läser högt för mig själv, tar långa promenader i natursköna områden, äter och sover vid behov – och så börjar det om. Orden forsar ur mig i ett nästan ständigt pågående flöde, som om de vore vatten i en överfull bassäng mitt under en av tropikernas regnperioder. De svämmar över.

Just nu spelar det ingen roll för mig vad jag skriver utan att jag skriver. Att jag håller flödet igång känns som en nödvändighet.

Skrivandet kräver att jag är ganska mycket för mig själv. Det är ett ensam-göra. Det är både härligt och smärtsamt. Jag älskar det! Äntligen lever jag i samklang med min innersta längtan – att få uttrycka mig i text. ❤

Det jag bär med mig

Ibland är livet hårt. Ibland tvingas man att välja och att fatta beslut beträffande stora saker. Jag har alltid varit envis – på gott och ont.

Jag håller andan och stretar på mot mitt mål. Mitt andrum i livet. Att få tid och ro att skriva och att läsa. Skrivandet är för mig som själens lungor. Livsnödvändigt! Jag har inte levt fullt ut nu under flera år fram tills idag – jag har endast överlevt. Trampat vatten. Hållit näsan ovanför vattenytan. När jag ibland har fått frågan om jag skrivit något nytt har svaret oftast varit; ”Nej, jag är för stressad inombords för att kunna fokusera på skrivandet.” Min inre stress beror på flera olika saker, men jag tror att den kommer att minska framöver när jag kan få ägna tid till det jag älskar att göra – att skriva!

Nu är det min tur. Jag flyttar till min skrivarlya om lite drygt en vecka och det känns väldigt bra!

Under denna process i att ta beslutet om att flytta isär bär jag med mig en väns ord; Livet är för kort för att stå och stampa. Det är bra att gå vidare, sluta trampa vatten och börja ta rejäla simtag mot målet. Det KAN bli riktigt bra!

Det kan ju faktiskt bli riktigt bra… ❤