Att skriva

”Om du vill bli författare är det två saker du måste göra hela tiden: läsa mycket och skriva mycket.” / Stephen King

Nu har jag äntligen landat i min skrivarlya – som även blev min permanenta bostad – och i mig själv. Jag har fått tillbaka mina sena vanor beträffande dygnsrytmen så allt är som det ska vara. Jag är och har alltid varit en kvällsmänniska.

Jag har kommit igång med läsningen igen och jag skriver även en hel del, men framförallt känner jag mig äntligen levande igen! Orden gör mig levande och ger mig kraft.

När jag är i skrivarbubblan försvinner omvärlden. Den suddas ut och bleknar. Tid och rum glider undan. Jag går ofta omkring och grejar i hemmet, skriver under längre stunder, läser högt för mig själv, tar långa promenader i natursköna områden, äter och sover vid behov – och så börjar det om. Orden forsar ur mig i ett nästan ständigt pågående flöde, som om de vore vatten i en överfull bassäng mitt under en av tropikernas regnperioder. De svämmar över.

Just nu spelar det ingen roll för mig vad jag skriver utan att jag skriver. Att jag håller flödet igång känns som en nödvändighet.

Skrivandet kräver att jag är ganska mycket för mig själv. Det är ett ensam-göra. Det är både härligt och smärtsamt. Jag älskar det! Äntligen lever jag i samklang med min innersta längtan – att få uttrycka mig i text. ❤