Det jag bär med mig

Ibland är livet hårt. Ibland tvingas man att välja och att fatta beslut beträffande stora saker. Jag har alltid varit envis – på gott och ont.

Jag håller andan och stretar på mot mitt mål. Mitt andrum i livet. Att få tid och ro att skriva och att läsa. Skrivandet är för mig som själens lungor. Livsnödvändigt! Jag har inte levt fullt ut nu under flera år fram tills idag – jag har endast överlevt. Trampat vatten. Hållit näsan ovanför vattenytan. När jag ibland har fått frågan om jag skrivit något nytt har svaret oftast varit; ”Nej, jag är för stressad inombords för att kunna fokusera på skrivandet.” Min inre stress beror på flera olika saker, men jag tror att den kommer att minska framöver när jag kan få ägna tid till det jag älskar att göra – att skriva!

Nu är det min tur. Jag flyttar till min skrivarlya om lite drygt en vecka och det känns väldigt bra!

Under denna process i att ta beslutet om att flytta isär bär jag med mig en väns ord; Livet är för kort för att stå och stampa. Det är bra att gå vidare, sluta trampa vatten och börja ta rejäla simtag mot målet. Det KAN bli riktigt bra!

Det kan ju faktiskt bli riktigt bra… ❤

4 reaktioner på ”Det jag bär med mig

  1. Louise Baumgärtner 21 september, 2021 / 17:58

    Åh, vad roligt, och klokt☺️Lycka till med skrivandet! Jag har efter ett uppehåll på fyra månader satt igång med mitt manus igen och det känns helt underbart.

    Gillad av 1 person

  2. melkerlarsson 21 september, 2021 / 18:36

    Ett svårt beslut, men när man väl fattat beslutet infinner sig en lättnad då beslutet oftast mognad fram under en ganska lång tid.

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s